Jag sitter här med ett dilemma. Själv har jag sovit, skönt var det. Känner mig piggare i huvudet men dock ett analkande illamående. Kände av det på morgonen också men tänkte att jag var trött, vilket jag kan vara nu också eller så kan det vara för att jag sovit direkt på maten - det kan ha den inverkan. Jaja, vaknade av att Dennis (tung som en elefant) stampade omkring och surrade i megafonen (telefonen) så ingen levande själ kunde sova vidare. Förutom Linus. Han hade lyckas somna.  Så mitt dilemma består i om jag ska väcka sonen och ha en arg kille resten av kvällen eller om jag ska låta honom fortsätta sova och hoppas på att han inte vaknar innan tuppen imorgon eller för den delen mitt i natten och tycka det är morgon... Det andra alternativet känns lite mer lockande. Det blir så, sen får jag hoppas på att han inte vaknar under tiden jag klär av honom.

Det blev jobb idag. Var inte riktigt meningen. Hade jag vetat om att det över huvudtaget fanns minsta lilla chans att jag skulle jobba idag hade jag inte legat och sett TV långt in på natten. Det där med att jag skulle lägga mig tidigt... i och för sig låg jag i sängen vid 22.30 men då slötittade jag på TV länge länge... När telefonen ringde 7.30 blev Dennis irri och undrade vem 17 som ringer såhär mitt i natten... Jaja, det vara bara stiga upp och rafsa ihop lite kläder och lite halvhjärtat med smink. Hoppade i bilen, den vägrade starta. Ni Stockholmare snackar om att ni har kallt med -10 grader, har är det -24 grader det är kallt :S Men ni är varmt välkomna att komma hit och känna på kylan om ni vill :))Tog Dennis bil istället. Jobba jobba jobba, slut för idag. Tänkte åka och handla på en gång när jag ändå var på g men bilen stannade titt som tätt för mig så jag vågade inte utmana ödet. Kom hem. Tog min bil som varit i värmaren och äntligen ville starta och åkte ner på byn för lite handling. Nu är maten i ugn och sen blir det vila lite. Känner början till migrän, det är suddigt i ögonen. lite mat och vila så kan jag ligga och läsa sen hela kvällen när Linus lagt sig.

Jag funderar på att höra med mamma om vi ska åka till IKEA på söndag...

Jag har just bestämde mig för att göra en lite koll på vad ni mina kära läsare anser vara en idealistisk vikt i förhållande till min groteska längd på 160 cm. Vänligen rösta för brinnande livet. Det är väldigt intressant anser jag att höra vad andra tycker och tänker även om det kanske inte påverkar mitt eget mål speciellt mycket. Rösta från hjärtat!

... är en mycket stor och viktig del i mitt liv. Jag kan inte hjälpa det men jag mår bättre när vågen visar ett visst antal kilo än andra. Just nu mår jag ganska bra eftersom jag vet att morgonens vägning egentligen inte stämde. Lågiskt sett så går man upp under dagen, det är därför vi väger oss på morgonen, men idag har vågen stått stilla. Kroppen hade alltså inte hunnit med att förbränna allt jag åt igår men idag är den ikapp igen. Det känns bra. Jag känner att det här kommer gå vägen. Jag kommer att fixa kampen mot hjärnspökena och inom några dagar har jag tappat sötsugen och då kommer det förhoppningsvis att rasa bort kilon. Det här känns helt enkelt toppen. Några veckor till så har jag nått min målvikt. Sen kommer nästa kamp, att behålla den.

Det är verkligen ingen hemlighet att första dagen strikt dietande är tuff. Jag är ruskigt sugen just nu på en kaka eller en chokladbit eller egentligen vad som helst bara det innehåller mängder med socker. Det är tur jag är envis som en gammal åsna, jag vägrar ge med mig. Jag funderar allvarligt på att gå och sova men samtidigt känns det lite väl tidigt för det. Kanske tar jag och gör bort duschande så slipper jag det imorgon... Nää vad tror ni, borsta tänderna så det inte går att äta något mer idag, enda som kan slinka ner då är vatten vatten vatten. Det är ruskigt så fort det går för kroppen att vänja sig vid onyttigheter igen. Det är där den stora fällan sitter. Undra varför det är så...

Dagen har varit rätt smärtfri. Jag har mest läst och gjort ingenting. Det är så skönt och avslappnande. Dennis och Linus var iväg en stund mitt på dagen och innan de for säger Linus "mamma ska du plocka undan och duscha nu?" eh, undra om killen hört den frasen många gånger tidigare... Nu väntar jag på att Lina ska läsa ut boken hon lånat av mig så jag kan fortsätta läsa. Det är lite jobbigt att vänta måste jag erkänna men å andra sidan kanske jag kommer mig i säng betydligt tidigare ikväll då...

Nu ikväll har jag trotsat kylan. Har jag bestämt mig för prommisar så är det prommisar som gäller, oavsett bäder. Med tanke på var vi bor så finns inget alternativ. På vintern är det iskallt och på sommaren kokhett. Älvsbyn är liksom i en grobba... Det var riktigt skönt att komma ut även om det bet aningen i kinderna. Efter ett tag fick jag upp värmen ordentligt och kom in i rätta takterna.

Nu tillbaka där jag började 1 augusti 2008.

Matintag.

Frukost: inget, vi sov.

Lunch: fiberhavregrynsgröt med linförn och äppelmos

Mellis: nutrilettbar

Middag: kebabtallrik och cola light, endast några pommes

Övrigt: ska ta mig en stor skål med hallon

Redan nu är det några som har hoppat av diet 2009. Egentligen är det ju inte mitt problem men jag blir ändå lite besviken. Varför skjuta upp starten hela tiden, det blir inget av det hela då anser jag. Ursäkter som att det snart är trettondagen och så vidare... visst, även jag ska eventuellt på fest trettondagen men då får jag göra ett undantag just den dagen, inte dagarna innan och dagarna efter. Vad är det egentligen som gör att livet är jobbigare om man äter sunt och nyttigt? Absolut ingenting. Nää gott folk, man ska hålla ordet till sig själv och stå för det. Själv har jag börjat dagen sunt och nyttigt, senare idag kommer uppdateringen om allt jag ätit under dagen.

Ja då börjar nya livet igen. Invägningen och mätningen är avklarad. Däremot har jag en liten fråga, ska man mäta sig varje vecka också? Jag är liksom inte så inne i det här med mätningen... Hädan efter blir torsdagar stora vägningsdagen. Hänger ni med då tjejer?!!! Nu kör vi så det ryker!!!