Jag har kommit till en ny insikt. Även om jag skulle nå den vikt jag vill och även om jag skulle känna mig någorlunda nöjd med min mage så uppstår det nya problemområden. Just nu hatar jag mina ben. Jag har korta och tjocka ben. Låren är helt gigantiska... för att inte tala om gropiga och fula. Jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att de ska bli smala och fina. Varför är inte jag född med långa smala fina ben? Varför är världen orättvis? Varför är det just jag som har korta ben och lång överkropp???

Jag och Linus har varit förbi hos Mia och Tindra en sväng i dag. Vi blev bjudna på middag. Det var toppen gott!! Av någon underlig anledning lyckas Mia alltid göra toppen god sallad. Även om jag använder precis och exakt samma ingredienser så smakar min inte lika bra...

I alla fall så kom vi in på vikt och kropp och hela den biten. Så nämde jag hur mycket mer jag vill gå ner och Mia hoppar i taket. "Men Mona då kommer du ju att vara jätte liten!!" Förvisso kommer jag vara ganska liten när jag väl kommer i mål. Men min kära vän Mia är längre än mig och väger betydligt mindre än mig. Visst hon är ordentligt smal men hon är inte undernärd och mager mager. Är det helt tokigt om jag vill väga som henne? Mia menade som så att jag är ju så kort och om jag lyckas gå ner till det jag vill så kommer jag att vara jätte liten. Men hur jag än bär mig åt kommer jag inte vara mindre än henne, min benstomme kommer att förbli som den alltid varit, men förhoppningsvis smal och fin i kroppen i alla fall. Jag är förtjänt av att väga det jag vill. Jag har kämpat på tappert. Jag äter mat och jag sköter mig. Jag förtjänar att känna mig fin!!

Jag blir så irri på alla kändisar som är smärta och smala. Det känns som att de har det så ruskigt enkelt. Nu senast läste jag om Laila Bagge. Hon trivs bäst när hon väger 50 kg. Hon är 164 cm lång och om vågen visar 54 kg ringer hon sin personal trainer och äter extra nyttigt några veckor. Jo, hon är smal men när jag ser henne så tycker jag inte hon ser spinkig ut, utan helt enkelt snyggt smal/normal.

Det skulle kunna jämföras med att mitt slutresultat ska vara 46 kg men då tror jag att jag skulle se spinkig ut... eller så skulle det vara snyggt... men som sagt, det är en bra bit till 46 kg...

Jag har hittat min nya triggnings grej. Jag blir helt överlycklig när vågen visar ett nytt ental. Det är så roligt. Alltså måste jag skärpa mig och se till att det går lite fortare mellan varven dessa ental gör sig påminda.

Det var väl det jag förstod. Jag vägde mig på nytt i morse och vågen visade -0,7 kg från igår, vilket egentligen betyder -0,5kg från förra veckan.. Måndagens matintag var helt enkelt från en annan värld. Härliga tider!!

Någon som har huvudverkstabletter att dela med sig av?? Jag känner att det kan bli migrän idag och det finns inget här hemma... måste höra mig runt på jobbet...

Det är verkligen snyggt upplagt inför morgondagens vägning. För det första har jag inte rört på mig vidare mycket sen förra veckan. Idag har jag typ druckit noll vatten, ätit landgång, tårta och druckit saft på begravningen och snart blir jag hämtat och ska iväg på julbord och jag antar att det är en hel del att äta där samt efterrätt... Men med detta i åtanke har jag inte allt för stora förväntningar inför imorgon och det är i och för sig bra. Förvisso lär jag ändå bli besviken om det nu inte skulle stå -1kg eller ännu mer...

Ok nu blev jag lite förvånad faktiskt. Ställde mig på vågen och den visade ett bättre resultat än vad jag trott. -0,6 kg sen i onsdags. Det är något som inte riktigt stämmer här. Visst var det trevligt men det känns inte riktigt rätt. Kanske läge att kolla upp batterierna i vågen... sen är det bara hoppas att det håller i sig till onsdag när den riktiga vägningen äger rum.

Jag sitter här och mår allmänt skit. Det jag åt igår var allt anat än bra. Det praktiskt taget bestod av kolhydrater, hela dagen. Nu har jag ångest för att ställa mig på vågen. Jag trodde jag skulle vara i mål nu men det är minst 3 kg kvar och de segar sig. Visst, jag har mig själv att skylla, jag har inte ätit som jag ska. Eller egentligen har jag väl det men när jag väl sätter igång med onyttigheter så blir det ordentligt. Jag kan inte riktigt hejda mig själv. Jag vill bara ha mer och mer och mer och mer. 

Hade det inte varit -21,5 grader kallt hade jag gått ut på en prommis nu på direkten men även jag har en smärtgräns där jag självmant skippar att trotsa kylan. Det känns som att tempen bara sjunker och sjunker hela tiden. Jag har inte tid med att det ska vara så här kallt. Nu känner jag mig grinig också!!!

Precis som jag förutspått var dagens vägning inget glädje fyllt moment. Det kändes motigt att stiga på vågen och ännu värre att se resultatet. Resultat och resultat, jag kan egentligen inte påstå att det var något resultat, mer ett stampande på ett och samma ställe. -0,1 kg sa vågen. Nej, jag är inte nöjd någonstans med det men nu är det bara ta nya friska tag igen. Till helgen ska det inte svullas på samma sätt som helgen som var. Nää nu blir det ordning och reda på fröken Bergström! Någon som är sugen på att följa med mig? En helg utan svull? Blir vi sugna så borstar vi tänderna och dricker vatten istället. Kom igen nu, vi stöttar varandra!!